Snart tillsattes en kommitté för utarbetande av utförligare stadgar. Vid ett logemöte den 20 november antogs kommitténs förslag efter vissa justeringar. Syftemålet fastslogs till att göra sällskapet till något stort och ordensmässigt. Det föreskrevs, hur ekonomin skulle handhavas och förvaltas. Särskild receptionsavgift och årsavgift fastställdes. Likaså antogs bestämmelser angående tjänstemännens åliggande.

Eftersom ritual utarbetats endast för första graden, var man tvungen att skyndsamt ta uti med arbetet att utveckla den rituella ordningen för de övriga graderna. Arbete med detta uppdrogs åt sekreteraren och ceremonimästaren. Det gällde att få ceremonierna att stämma överens med de syftemål som nyligen hade fastslagits. Nya ordensdekorationer utarbetades och fastställdes vid ett logemöte den 1 december. Vid utförandet av ceremonierna togs musiken till hjälp. Detta var ju ganska naturligt för ett sällskap som bestod av yrkesmusiker. En musikalisk ledare – Director Musices blev tillsatt. Gustaf Friman fick i uppdrag att som den förste DM komponera musik, som stämde överens med gradritualerna. Han komponerade även en särskild högtidsmarsch, till vilken brodern, Karl Friman författade texten.

Snart nog uppkom frågan, huruvida andra personer än de inom musikkåren verksamma skulle intagas i sällskapet. Vid mötet den 1 december ägde en livlig diskussion rum. Man enades till slut om, att medlemskap skulle kunna vinnas av alla dem, som bröder i sällskapet kunde rekommendera. Det förtjänar att nämnas, att den förste som sålunda vann inträde utan att tillhöra musikkåren var verkmästaren och sedermera möbelhandlaren Karl Nyman. Denne hade nämligen varit bröderna mycket behjälplig vid anordnandet av en danstillställning till föremål för logens ekonomi, och han önskade som ett tack för sina prestationer bli medlem i det illustra sällskapet.

Året 1924 närmade sig slutet. Mycket hade hänt inom Ordenssällskapet, sedan den kväll då Joacim Johanssons lilla ”skämt” ägt rum. Man kan utan överdrift säga, att sällskapet hade kommit in i arbetsmetoder och verksamhet av mera alvarliga och värdiga former. Meningsskiljaktigheter hade förvisso funnits, men med ärlighet och god vilja hade bröderna lyckats lösa de problem som dykt upp. Man såg an det nya året med stor tillförsikt för ordensverksamhetens utveckling och stabilisering och avslutade det gamla med varma jul- och nyårsönskningar.