I september 1930 hölls ett styrelsemöte, varifrån protokollets paragraf 7 berättar, att ett antal personer i Helsingborg hade gjort en framställning om bistånd vid bildandet av en broderloge av Ordenssällskapet V-Sexan. Styrelsen beslöt bifalla framställningen och tillsatte en kommitté, vilken fisk i uppdrag att till styrelsen inkomma med förslag om och på vilka villkor frågan skulle kunna realisera.

Vid ett direktoiesammanträde (med de tre högsta graderna) den 1 december framlades förslag från kommittén, vilket innebar, att man ställde sig positivt till medverkan vid bildandet av en broderloge i Hälsingborg. I februari 1931 infann sig fem personer från Hälsingborg till ett logemöte, där de fick kammarrecipiera upp till fjärde graden. Härefter åtog de sig att vidtaga nödiga åtgärder för att bilda en broderloge av det från detta tillfälle benämnda Oberoende Ordenssällskapet V-Sexan.

Hälsingborgslogen in vigdes den 21 mars samma år. En ny milstolpe hade passerats. Verksamheten kom nu att utvidgas ytterligare, vilket snart skulle visa sig. Den 11 mars hölls ett styrelsesammanträde, till vilket inkommit förslag från Hälsingborgslogen om ”tillsättandet av en för samtliga broderloger gemensam överstyrelse kallad ”Stora rådet” och bestående av en Styrande Mästare som ordförande och fyra medlemmar. De fyra medlemmarna skola hava följande titlar: ordenskansler, ordenssekreterare och två rådgivande bröder”. Förslaget bifölls och till styrande Mästare utsågs Karlskronalogens dåvarande kansler Ernst Johansson. I samband med högtidslogen i september skedde så installationen av Stora Rådet enligt en för ändamålet utarbetad ritual, där SR i Karlskrona tjänstgjorde som installationsmästare och SR i Hälsingborg som installationssekreterare.

Stora Rådets verksamhet behandlas i ett särskilt avsnitt av denna minnesskrift. Dock kan här nämnas, att det snabbt blev resultat av dess verksamhet. Således var det klart med arbetet av Ordenssällskapets nya stadgar redan den 14 december 1931. Dessa var mycket noggranna och detaljerade och innehöll inte mindre än 123 paragrafer.

De nya grundlagarna började att gälla från den 1 januari följande år. Karlskronalogens direktorium fick dem föredragna den 24 januari.