Den 26 september 1964 firade så Stamlogen sitt fyrtioårsjubileum, en högtid som framstår som den förnämsta hittills i logens historia. Totalt infann sig 186 personer. Av dessa var närmare ett femtiotal gäster från broderlogerna, vilket förstärkte känslan av samhörighet och gemenskap. Högtiden uppmärksammades av lokalpressen, vilket gav V-S god publicitet utanför det egna ledet. Marinmusikkåren medverkade under ledning av sin eminente dirigent Åke Dohlin. På så sätt var cirkeln sluten: det var ju som bekant medlemmar ur dess föregångare Flottans musikkår som en gång stiftat logen.

Många talare framträdde med uppriktigt varma och tacksamma erinringar om det som en kort tid kom att kallas ” Jockes lilla skämt” men som hade vuxit ut till ett ordenssamfund av ansenligt slag. Stamlogens Styrande Recor, Ricard Odensten höll högtidstalet. Ur dettas kan citeras följande:
Den högtid vi ikväll skall fira är betydelsefull inte endast för Stamlogen utan också för hela vårt samfund. Stamlogens grundare blev ju så småningom upprinnelsen till det samfund vi idag med stolthet räknar oss tillhöra. Många och växlande äro de öden, som logen under de gångna 40 åren genomgått. Det är minnet av plikttrogna och framsynta bröders insatser för vår loges och vårt samfunds utveckling vi idag vill hylla.

Den stora skaran av bröder, som från skilda delar av vårt land i kväll mött upp för att tillsammans med oss fira vår 40:e högtidsloge är väl en klar manifestation på styrkan och livaktigheten inom vårt samfund och som lovar gott för dess framtid. Vi har glädjen att bland oss i kväll ha Stamlogens stiftare närvarande. När han en gång för 40 år sedan yttrade orden: ”Ceremonien kan börja” anade han inte, vilka krafter han då satte i rörelse. Ceremonien fortsatte nämligen och fortsätter alltjämt. En av förklaringarna till detta är kanske, att inom den lilla skara av män, som då utgjorde logen, fanns de, för vilka ordet broderskap och trohet mot givna löften togs på allvar, och som kom att sätta prägel på logens fortsatta utveckling och framtid.

Dessa framsynta bröder har under åren som gått fått många efterföljare. Nya loger har bildats. Nya bröder har kommit och fyllt luckorna i brödrakretsen efter dem som för alltid lämnat oss. Vi tror på framtiden, och vi hoppas, att kommande bröder skall bli bärare av samma ideal och idéer, som våra föregångare hade. Då kan de en gång bygga vidare på den grund de gamla lade och tillföra samfundet nya skott på stamträdet.

Förtroenderådet hade fattat det beslutet, att det från och med Stamlogens högtidsdag skulle inom varje loge finnas tjugo s.k. Stiftarbröder, vilka skulle bära det stjärnbroderade bandet. Detta meddelade SR Ricard Odensten med följande introduktion:

I ritualkapitlet, som uppläses varje logemöte, få vi en mycket kort påminnelse om Ordens tillkomst. Där står endast : Ordenssamfundet bildades den 7 september 1924 i Karlskrona – alltså mina bröder för drygt 40 år sedan - och består av Stamlogen i Karlskrona samt Broderlogerna i Helsingborg, Ängelholm och Göteborg. Bakom dessa torra fakta döljer sig 40 år av oändlig möda, offervilja och arbete. Studiet av våra gamla logeprotokoll ger belägg för detta.
En gammal filosof har en gång sagt : ”Om du vill få en idé genomförd, så svep in den i en människa.” Våra stiftarbröder och många av deras efterföljare var sådana människor, som målmedvetet burit Samfundets idéer fram genom åren, och det arv de lämnat åt oss är vi skyldiga att förvalta.

För 40 år sedan bestod vår Orden av en handfull män, som i ett litet för tillfället förhyrt rum diskuterade omfattande framtidsplaner utan att ana vilka proportioner dessa skulle få för framtiden. Idag utgöres Samfundets samtliga loger av över 600 medlemmar. Medlemsavgifter, gradavgifter och fonder utgörs 1964 av sammanlagt omkring 99.000:-- kronor och Samfundet äger fastigheter till ett värde av nära en million kronor.

De flesta stiftarbröderna äro nu borta, men vi kan i minnet erinra oss den långa rad av bröder som under år som gått oförtrutet arbetat för Samfundet och dess utveckling. Deras möda har som synes icke varit förgäves. Vi äro den skyldiga beundran och tack. Förtroenderådet, som ju utgör Samfundets högsta styrelse har beslutat att hedra minnet av dessa stiftarbröder och pionjärer genom att låta det stjärnbroderade bandet bäras av de nu levande stiftarbröderna. För att bandet så småningom icke skall försvinna och därmed minnet av stiftarbröderna, har Förtroenderådet vidare beslutat, att inom varje loge skall finnas högst 20 förtjänta bröder, som skall bära detta stjärnbroderande band och benämnas Stiftarbröder. Härigenom kommer alltid stjärnbandet att påminna om dem som en gång bildade vår Orden.

Vi kan som hörts med tacksamhet konstatera, att de gångna är en varit lyckosamma för vår loge och dess utveckling. Men det är inte bara gynnsamma omständigheter som bidragit till detta. Bakom framgångarna finnes något oerhört betydelsefullt, något som vi i detta högtidliga ögonblick är skyldiga att erinra oss. Det är tacksamheten mot de bröder, både nu levande och de för länge sedan bortgångna, som genom omtanke, plikttrohet och kärlek till logen skänkt oss allt det vi i dag kallar vårt. Vi bringar dem vår vördnad och tacksamhet.

Ordensmästaren beklädde därefter på Styrande Recor uppmaning de tjugo bröder, som Stamlogens styrelse utvalt till Stiftarbröder med det stjärnbroderade bandet. Främst i ledet stod av naturliga skäl Stamlogens grundare Joacim Johansson. I sedvanlig ordning skedde så utnämningar i tionde och nionde graderna samt utdelades Veterantecken, varvid SR höll tal till respektive bröder, vilka framförde sina tack för utnämningarna.
Under den festliga högtidsmiddagen framfördes hälsningar från Broderlogerna, vilka även överlämnade presenter till jubilar.

Stamlogens Damklubb framförde genom sin ordförande lyckönskningar och överlämnade en storstilad gåva på 2.000:-- kronor att disponeras för lokalernas trevnad och till brödernas fromma i övrigt att disponeras av styrelsen på bästa sätt. För alla dessa hyllningar och gåvor framförde SR Ricard Odensten Stamlogens tack. Förekom under kvällen vidare tal till mannen, tal till kvinnan samt underhållning av logens egen munspelsorkester. Kvällen förlöpte under trivsamma former till långt fram på småtimmarna.

Tillresande gäster och Stamlogens systrar och bröder som så önskade fick följande dag tillfälle att göra en rundresa i Karlskronas vackra skärgård. Resan avslutades med en gemensam lunch på Krutvikens gästgivargård under angenäm stämning. Ett välorganiserat och trevligt 40-årsjubileum var till ända. Alla som deltagit var ett minne rikare och fulla av entusiasm att föra logearbetet vidare.