Till högtidslogen i september hade inbjudits ett antal personer från Ängelholm, vilka skulle bilda ytterligare en broderloge inom Ordensförbundet. De tilldelades vid detta tillfälle åttonde graden samt utnämndes till hedersledamöter i Stamlogen, vilket Karlskronalogens numera kallades. Ängelholmslogen invigdes den 15 januari 1933.

Arbetet inom Stamlogen fortgick efter vedertagna former och många nya bröder recipierade, så att brödraskaran växte och blev talrik. Vid de s.k. kollationerna förekom ofta sång, musik och föredrag av olika slag. Av det senare kan nämnas ett av dåvarande brodern i sjätte graden, sedermera Ordensmästaren Richard Odensten. Han talade över ämnet – Hjältekonungen Gustaf II Adolf. Året var 1932 d.v.s. trehundraårsdagen av Gustaf Adolfs död vid Lützen. I mars 1933 gav man åttonde graden enligt en ny ritual och för första gången under Stora Rådets presidium.

Ett stort antal bröder från alla loger recipierade, vilket gav logemötet ett mycket högtidligt och värdigt intryck. Ordenssamfundets gemensamma syftemål blev för första gången preciserat i realiteter. Sedan flera år fanns ett vilade förslag ombildandet av en sångkör inom logen. Detta upptogs på nytt under hösten 1933, och ett antal bröder visade stort intresse för saken. Ledare blev K. Steinbach, och kören gjorde sitt första framträdande i mars påföljande år. Detta beskrivs i protokollet som mycket lyckat.

Tillslutningen till logemötena var god och många nya medlemmar kunde inregistreras, trots att fordringarna på de inträdessökande var stora. Då logens ekonomi nu var stabil, kunde man också införskaffa en del nya rekvisita. Ett sätt att stärka logens kassa hade sedan några år varit att anordna danssoaréer, varvid logens medlemmar svarade för musiken. Dessa gav ofta ett icke föraktligt överskott, som kom logekassan till del. Dock bör även nämnas, att troligen på grund av den depression som rådde många bröder hade svårt att klara avgifterna till logen. Detta ledde till att åtskilliga av dem tvingades att lämna densamma, då de inte uppfyllde stadgarna på denna punkt.

Således utgick vid ett tillfälle inte mindre än ett tjugofemtal bröder. Några av dem återvände senare, då läget på arbetsmarknaden blivit bättre.